Still alive.

Hemma nu.
Fyfan vad fel allt känns, Så jävla overkligt. Fattar inte att jag är tillbaka.
Känns som om dagen var en engångs händelse och att jag nu har lov igen.
Seriöst. Att skolan skulle ha börjat låter fan löjligt i mina öron.
Nej. Gillar inte dethär. gillar det inte alls.
Har haft en strypande ångest hela dagen.
Jag hör inte hemma där. Det är inte mitt liv.
Fyfan vad jag önskar att lovet varade tio veckor till.
<3
//Annika

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0